SA JU HEJDÅ TILL MIN VISDOM...


Jag förstår honom... HAHAHAHAHAHAHAHA (värt att se, haha dör lite när jag kollar på den)


Iaf, fredag morgon klockan åtta började dom med sätta nålar i handen på mig. Var riktigt nervös. Och innan allt var svart såg det ut såhär:

"nu ska du få något så att du inte dregglar"
så tryckte han in något i handen på mig.

"och här kommer en sak som gör att du inte har någon känsel i munnen"
han tryckte in en stärre mängd vätska.

"Och nu ska du få fyra STORA snapsar av mig"

2 sekunder senare utbrister jag (jag menar bokstavligt 2 sek)
"WOW, jag är yr" Jag börjar gapflabba samtidigt som allt snurrar. Sen berättar jag för tandläkaren och sköterskan om Lucia (Lucia??? vart kom lucia ifrån?) det sista jag kommer ihåg är att jag säger är något om lussekatter. (var väl hungrig eller något). Sen är allt SVART, bläcksvart!


1,5 h senare vaknar jag upp i ett annat rum av att de skakar mig och säger mitt namn. När jag öppnar ögonen säger han.

"Fanny, din mun är torr."
Jag försöker svara något i form med "Ja" men det låter iprincip såhär "OIBUSOKMASJD"

Sen säger han:
"Du har ingen känsel i läppen" och så tar han tag i den och skakar lite för att visa mig. Eftersom jag känner mig ENORM och har ingen känsel känns det som han drar läppen en linjallängd ut och jag besvarar "SBIUBSPN." 

Efter det stensomnade jag igen, var väl dock bara 5 min, har inte en aning... Men har inte så klara minen tills eftermiddagen. Allt finns där men är rätt suddigt!


(har endast svaga minnen från att jag tog denna bilden, otroligt snygg om jag får säga det själv)
på en skala 1-10 hur hög jag var här... tror jag var en 8


(det var här jag fick de 4 snapsarna)

Nu är mina fyra visdomständer borta och förhoppnigsvis allt vad infectoner heter. men sitter jag här, 5 dagar senare, mår helt okej och tar inte längre painkillers. MEN... fyfan va trött jag är på barn mat. Har levt på yoghurt, pudding och smoothies... VILL HA MAT men kan inte tugga! AJA. snart, mycket snart!

Kommentarer
Postat av: Monika

Skönt att du är av med de där bråkiga tänderna. Hoppas du får/kan äta en stor god köttbit snart.... Tänker på dig! Kram!

2012-03-14 @ 19:27:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0